I tisdags hade vi får första inledande workshop med alla lärare som ska delta i årets arbete i Kambodja. Lärare från fyra olika skolor i Siem Reap träffades på lärarhögskolan för att gå en genomgång av TABs version av coachning.
Vi gick igenom öppna frågor, arbetshjulet, To Grow-modellen och en hel del annat. Att arbeta så mycket med frågor som coachningen gör är ovant för många kambodjanska lärare då deras arbetssätt skiljer sig avsevärt från våra, men de är öppna och villiga att testa nya arbetsmetoder.
Igår var det dags för teamens första egna workshop. Vi träffades även då på lärarhögskolan och delade då direkt upp oss i de mindre grupperna. Våra lärare hade med sig olika metoder och modeller som de delar med sig av till sina kambodjanska kollegor. Vissa idéer var redan bekanta för lärarna, andra var helt nya och genom samtal och diskussion utvecklas både de nya och gamla metoderna i grupperna.
En grupp kambodjanska lärare blev till exempel helt till sig över mini-whiteboards som de svenska lärarna hade med sig. De hade aldrig sett sådana tidigare, vilket förvånade oss då vi har sett såna i klassrum här. Men alla klassrum är ju olika. En annan grupp blev alldeles till sig över den stödstruktur som de svenska lärare hade med sig. Vilket skänkte stor glädje till den svenska lärare som har det som sin egna personliga favorit också.
Mitt i denna workshop kommer en av våra svenska lärare fram och uttrycker, det här är så roligt! Samtalen, reaktionerna, allt är så roligt! Den känslan, det är den känslan vi jobbar med.
