Fem vintrar i Burma

Fem år med hjärtat i Burma – när jag först tog på mig och startade upp TAB Swedens första egna program tyckte jag att fem år lät länge. Det kändes som ett stort ansvar att ta på sig – att försöka hålla projektet fungerande och till nytta så länge. Samtidigt som det nu känns längeFortsätt läsa ”Fem vintrar i Burma”

Avslut och början

Nu är alla TAB-lärare hemma från Burma. Ett par av oss tog några dagars vila på en vit lång strand i Ngapali i södra Burma, men i helgen landade även vi på ett fruset Arlanda och bytte sand mellan nakna tår mot stövlar på isiga vägar. Det är alltid skönt att komma hem efter enFortsätt läsa ”Avslut och början”

Tack!

När jag skriver detta inlägg sitter jag på planet som för mig hemåt mot Sverige igen. Mina känslor är blandade. Innan jag gav mig av till Burma visste jag knappt vad jag gett mig in i. Det var ganska impulsivt och jag hade nog inte hunnit känna efter om jag verkligen ville göra denna resaFortsätt läsa ”Tack!”

Behovet är stort

Häromdagen var vi och jobbade på ett nunnekloster. De hade uttryckt en stark önskan att vi skulle komma dit och jobba med dem när de hörde talas om oss och att vi skulle utöka vårt arbete i Burma. Tyvärr var vi inte tillräckligt många lärare den här gången, och det kostar dessutom lite att åkaFortsätt läsa ”Behovet är stort”

Alla barn har rätt…

Burma eller Myanmar, vilket skall jag säga? Vilket är det rätta? Jag tror inte man skall vara så rädd för att göra fel, även om Sverige som land anser att vi skall säga Burma. Burmeserna själva säger Myanmar. Vilket äventyr att få åka med en organisation som TAB på ett uppdrag. Jag är så tacksamFortsätt läsa ”Alla barn har rätt…”