Fem vintrar i Burma

Fem år med hjärtat i Burma – när jag först tog på mig och startade upp TAB Swedens första egna program tyckte jag att fem år lät länge. Det kändes som ett stort ansvar att ta på sig – att försöka hålla projektet fungerande och till nytta så länge. Samtidigt som det nu känns längeFortsätt läsa “Fem vintrar i Burma”

Tillbaka efter Burmaresan

Den del av TAB:s arbete som försiggår på plats i Burma är över för den här gången. TAB-lärarna är tillbaka i sina hemländer och på sina arbetsplatser. Många ser antagligen på sin ordnade arbetstillvaro och sina kompetenta kollegor med lättnad. Njuter av centralvärme, tekniska hjälpmedel, klassrum med väggar och belysning samt fungerande vägar och kollektivtrafik. EleverFortsätt läsa “Tillbaka efter Burmaresan”

Snart alla på plats

Nu börjar lärare från Sverige, USA och England/Spanien droppa in efter en. Några av oss har varit med några gånger förr, några har varit med TAB i andra länder och några är helt nya både i Kambodja och med TAB. Jag som en av de äldsta i antal TAB-år tycker att det är fantastiskt roligtFortsätt läsa “Snart alla på plats”

Tack!

När jag skriver detta inlägg sitter jag på planet som för mig hemåt mot Sverige igen. Mina känslor är blandade. Innan jag gav mig av till Burma visste jag knappt vad jag gett mig in i. Det var ganska impulsivt och jag hade nog inte hunnit känna efter om jag verkligen ville göra denna resaFortsätt läsa “Tack!”

Alla barn har rätt…

Burma eller Myanmar, vilket skall jag säga? Vilket är det rätta? Jag tror inte man skall vara så rädd för att göra fel, även om Sverige som land anser att vi skall säga Burma. Burmeserna själva säger Myanmar. Vilket äventyr att få åka med en organisation som TAB på ett uppdrag. Jag är så tacksamFortsätt läsa “Alla barn har rätt…”